Familjeresa till Spanien, Costa del sol.

Vi är soldyrkare i den här familjen. Det var upp till bevis för Laura som åkte på sin första utomlandsresa. Att flyga med hund första gången kändes nervöst, att flyga med barn kändes ännu mer nervöst. Hur klarar hon tryckutjämning, nya platser, andra rutiner, miljön, SOL, tänk om hon blir sjuk eller än värre att Lucy blir sjuk.

Nåväl, när tankarna landat och förberedelserna klara, väskorna packade. Hade den värsta oron lagt sig. Det brukar göra det när allt är på sin plats. Jag tänker ofta på att förbereda mig väl kanske lite extra på att ha ett flexibelt tänkande. För allt blir inte som planerat.

Flyget gick tidigt på morgonen, Laura och Lucy sov sig mestadels igenom flygningen. Lucy var ett fantastiskt stöd, hon har ju vanan inne. Först till incheckningen och köpa hennes biljett, lämna in vagn i specialbagage och sen ut på sista pink rundan. Vid ankomsthallen finns den perfekta gräsplanen för detta och det tar bara någon minut att springa ut. Sen är det in igen för att passera säkerhetskontrollen. Det här brukar hon tycka om då många människor gärna vill hälsa. Jag skriver inte så ofta om hur det är att passera genom säkerhetskontrollen på Arlanda, men jag tänker göra det nu. För att det är bland de få kontroller som brukar gå väldigt smidigt.

Då Lucy är så liten brukar vi bli ombedda att bära henne genom kontrollen, beroende på vilket koppel hon har på så får hon antigen ha den kvar eller så tas den av. Vi vet ju vad som är tillåtet att ha i fickor mm så vi ser alltid till att tömma fickor och undvika onödiga metall föremål i kläder så att vi slipper ”pipa”. Är hon utan koppel känns det ju extra tryggt att få bära henne igenom,..Det finns vissa platser vi varit på där personalen menat att människan passerar först, hund sedan men som får förväntas vänta utan koppel tills husse/matte gått igenom först. Rent vansinnigt och oerhört tramsigt. Personalen i Sverige har dessutom vett nog att inte gulla och hälsa för mycket innan vi passerat, det är uppskattat då Lucy helt och bara behöver hålla fokus på oss.

Okej, så vad hände sen…

Vi landade i Malaga, hämtade ut hyrbilden och gav oss iväg till det första boendet. Den här familjeresan hade 3 boenden inbokat. I ju med att vi jobbar och är väldigt ambitiösa personer i vardagen känns det extra härligt att få komma iväg på en resa med fokus på att vara tillsammans, äta gott, upptäcka nya miljöer, låta sinnena vandra fritt, slappna av.

Jag tror att alla i familjen skulle skrika – kan vi få sovmorgon åtminstone en dag…Jag är den som är uppe med tuppen och ögonen slår upp automatiskt när solens första strålar sipprar igenom gardinen. Därefter kan jag inte somna om medan resten av familjen gärna tar sovmorgon. Jag kan inte hjälpa det, men det är få saker som är så värda att observera som sol upp och nergångar är. <3

 

Att resa med barn och hund kräver, tycker jag att en är metodisk. Med det menar jag att man går igenom resan innan själva resan och upptäcker varandras förväntningar, sätter ihop en plan och väl på plats är flexibel för förändring. Det låter ganska lätt så här i skrift. Men faktum är att vi är ganska rutinerade och känner väl till varandras önskemål och det har medfört att resorna blir så oerhört minnesvärda.

Vi älskar stranden så två av tre boenden hade närhet till havet och strand. Den tredje var uppe i bergen 5000 meter ovanför vattenytan, varför inte kombinera alla delar nu när vi ändå hade långledigt.

Uppskattat även av Lucy som tokälskar att springa lös och få sand mellan tassarna 😉 De allra flesta hundägare vi träffar har sina hundar lösa. Det är inte så ofta hundarna kommer ända fram för att hälsa utan oftare står dem på avstånd vilket Lucy gillar. Ibland blir det lek och ibland inte.
 Vi delar upp olika vardagliga uppgifter sinsemellan, på så sätt är det enkelt att komma åt tid att göra det en själv bara vill göra och som resten av familjen inte vill vara med på. Sen vi fick barn har vi blivit galet duktiga på att effektivisera och få ut så mycket som möjligt av tiden. Det här gäller både i jobbsammanhang och på semestern. Jag tänkte skriva mer om det i ett annat inlägg. Tänka och agera agilt. Agil metod funkar hemma med.

Stan, Estepona och Marbella i sig var både hundvänligt och barnvänligt. Men glöm bekvämligheten med ett redigt skötbord på caféer, restauranger och shoppingcentrum. I bästa fall kan det finnas i ett skötbord i köpcentrum. Så här gäller det att vara kreativ och ha med underlägg. Det är som att personalen förstår att ens hund är en familjemedlem och ser det lite som självklart att den ska hänga med. Lucy har hittat en ny favvo plats, en skön liggplats under vagnen. 

Det sista boendet var som nämnt upp i bergen en resort med 3 olika pooler, en favorit blev denna på dagarna.

Nu laddar vi om och ser framemot nästa års vinterresa!

Ciao / Anette

 

 

Warning: include(/index.php): failed to open stream: No such file or directory in /home/mooklihe/domains/lucypodengo.se/wp-content/plugins/social-share-button/includes/class-shortcodes.php on line 41

Warning: include(): Failed opening '/index.php' for inclusion (include_path='.:/opt/alt/php74/usr/share/pear') in /home/mooklihe/domains/lucypodengo.se/wp-content/plugins/social-share-button/includes/class-shortcodes.php on line 41